Godmorgon allihopa! Jag och Milo ska strax ut på en morgonpromenad och möta upp hans kompisar, men jag tänkte skriva ett litet inlägg här först. Milo och jag har varit lite krassliga ett par dagar men nu börjar det äntligen kännas bättrBilingual-kindergarten-child-painting-with-lots-of-colours-e1421274252858e för oss båda. Är det inte märkligt hur lätt barn blir sjuka trots att de inte går på dagis? Man börjar ju undra vart alla bakterier och virus kommer ifrån.

På tal om dagis så får jag ofta frågan om när Milo ska börja på dagis. Svaret är aldrig, förhoppningsvis. Jag och Milos pappa har bestämt att jag ska stanna hemma med honom tills han börjar skolan och då finns det såklart ingen anledning till att gå på dagis.

Många verkar mena att barnet måste ha det sociala från dagis och att det är där de skaffar alla kompisar, men jag tror inte på det. Milo har ju redan vänner! Jag tror inte att han hade mått bra av att vara instängd med 20 andra barn i olika åldrar hela dagarna. Dessutom får de ju alltid massa olika sjukdomar.

Är det någon av er som läser som har valt att ha era barn hemma? Tycker ni det går bra?

Själv hade jag nog undvikit dagis även om jag var tvungen att jobba. Milo hade hellre fått gå hos dagmamma eller vara hos mormor och morfar. Jag gick själv hos dagmamma när jag var liten. Då var vi fem barn hos en jättesnäll kvinna i hennes hem. Det fanns tid och uppmärksamhet för alla och det kändes mer som att vara hemma hos en kompis bara.

Jag tycker inte att det är något fel med de föräldrar som sätter sina barn på dagis, men jag vill inte göra det mot mitt barn. Jag tror att fler hade stannat hemma med sina barn längre om de hade samma möjlighet som jag, eller vad tror ni?